Vad paleo är
Reglerna är enkla: ät det som går att jaga, fiska eller plocka. Kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, frukt, bär, nötter och frön är tillåtet. Spannmål, baljväxter, mejeriprodukter, raffinerat socker och processad mat utgår. Tanken är att kroppen är anpassad till det äldre mönstret, inte till det moderna.
I praktiken blir en paleotallrik proteinrik och byggd på riktiga råvaror, och den som byter dit från en vardag av halvfabrikat, vitt bröd och sötsaker byter nästan alltid uppåt. Protein och volym gör dessutom mättnaden till paleons starkaste kort: mer protein sänker det spontana intaget mätbart (Weigle m.fl., 2005).
Uteslutningarna som saknar skäl
Problemet är inte vad paleo lägger till utan vad den tar bort. Fullkorn och baljväxter hör till den mat svenska kostråd aktivt rekommenderar, och baljväxter är dessutom bland det billigaste protein som finns. Mejerier är för de flesta ett enkelt sätt att få i sig protein och kalcium. Att stryka dem gör kosten dyrare, smalare och svårare att leva med, utan att tillföra något som de goda delarna av paleo inte redan ger.
Evolutionslogiken som ska motivera uteslutningarna håller inte heller för tyngden den får bära: människor har ätit spannmål och mejerier i tusentals år, och den bevisbörda som läggs på stenåldern är i praktiken ett filosofiskt val, inte ett näringsmässigt.
Behåll det bästa, släpp resten
Som viktminskningsmetod lyder paleo under samma lag som allt annat: skillnaderna mellan namngivna dieter är små, och följsamheten avgör (Johnston m.fl., 2014). Det mesta av paleons effekt kommer från tre helt portabla vanor: riktiga råvaror i stället för halvfabrikat, protein i varje mål och mindre socker.
De vanorna går utmärkt att ha tillsammans med havregrynsgröt, linsgryta och kvarg. Vill du äta strikt paleo och trivs med det är det inget dåligt val. Men du behöver inte reglerna för att få effekten.