Myten om fettförbränningszonen
Vid lugn träning tar kroppen en större andel av energin från fett, och det är därifrån begreppet fettförbränningszon kommer. Fysiologin bakom stämmer: fettförbränningen når sitt maximum vid en måttlig intensitet, ungefär 47–52 procent av den maximala syreupptagningsförmågan hos vanliga motionärer och 59–64 procent hos vältränade, och sjunker sedan igen när det blir hårdare (Achten och Jeukendrup, 2004).
Men andel är inte samma sak som mängd. Ett hårdare pass gör av med mer energi totalt, både under och efter passet, även om andelen fett är lägre. Zonen är alltså verklig som fysiologiskt fenomen och ändå oanvändbar som strategi, eftersom det inte är fettandelen under passet som avgör hur mycket fett du har kvar om tre månader.
I slutänden är det energibalansen över dagar och veckor som avgör om fettet minskar, inte vilken puls du håller under ett enskilt pass.
Vad som faktiskt ökar fettförbränningen
- Ett kaloriunderskott över tid, framför allt via kosten
- Styrketräning som behåller muskler och håller ämnesomsättningen uppe
- Mer vardagsrörelse, till exempel promenader
- Konditionsträning för hälsan och en extra energiförbrukning
- Tillräckligt med sömn, som påverkar hunger och återhämtning
Att kosten gör tyngsta jobbet är inte en åsikt om träning. 1177 skriver att mer rörelse sällan gör att du går ner i vikt, men att det hjälper dig att hålla den. Träningen är alltså inte bortkastad, den har bara en annan roll än den brukar tillskrivas.
Är löpning bäst? Löpning gör av med mycket energi och är utmärkt, men det är inte magiskt. Den bästa träningen för fettförbränning är den du gör regelbundet och kan kombinera med styrka och bra kost.